Det finns en klassisk gåta som lyder ungefär: ”Vilken fråga kan du aldrig svara ja på?” Och svaret brukar vara: ”Sover du?”.
Egentligen är svaret (frågan) på frågan flerfaldigt, och ett annat exempel på en fråga som man inte kan svara ja på är den som ställdes nyligen vid en arbetsintervju: ”Är du kvinnoförtryckare?”
Vad som är den egentliga frågan är ju vilket svar den som intervjuade förväntade sig.
Tankarna förs genast till flygresor med destination USA och den klassiska gröna lappen (tror den är utbytt nu?) som måste fyllas i och lämnas in för att man ska få besöka landet. Ni vet den där man får frågor i stil med:
- Begick du brott mot mänskligheten under andra världskriget?
- Har du för avsikt att begå någon form av terrorrelaterade brott under din vistelse?
- Vet du hur man tillverkar en bomb och har du planerat att omsätta dina kunskaper i praktiken?
Även om frågorna är seriöst ställda känns det hela ändå mest som ett pre-promilletest; svarar du ja på någon fråga ska du liksom få blåsa i en alkoholmätare. Men jag är lite osäker på vad som faktiskt händer om man svarar ja. Har ju gått rykten om att man får ta nästa plan tillbaka dit man kom ifrån. Någon kanske vet?
Simon Hedlin Larsson
Kategorier: Allmänt
Taggad: dumma frågor, flygresa, gåta, USA
I Storbritannien är det många som försöker vara roliga, även i seriösa sammanhang. I en övningstenta i makroekonomi exempelvis (vilket jag tror är en tenta från ett tidigare år) förekommer följande fråga:
”6. A liquidity trap occurs when:
- A) banks have too much currency and close their doors to new customers.
- B) the central bank mistakenly prints too much money generating hyperinflation.
- C) interest rates fall so low that monetary policy is no longer effective.
- D) dams and locks are built to prevent flooding.”
Simon Hedlin Larsson
Kategorier: Allmänt
Taggad: humor, makroekonomi
Senaste nytt från Dagens Nyheter:
”Förra årets nivåer av växthusgaser var de högsta någonsin. Halten av koldioxid är i dag uppe i 385,2 miljondelar, vilket är den högsta nivån på åtminstone 650 .000 år.”
Eftersom förra årets koldioxidhalt i atmosfären var någon form av rekordmätning är DN:s konstaterande att halten i år slår nytt rekord föga revolutionerande – finns det en enda människa i världen som har missat att mängden koldioxid i atmosfären ständigt ökar? Imorgon kommer koldioxidhalten att slå rekord igen. Surprise! Och i övermorgon. Surprise again!
Det kan också vara värt att notera att ett koldioxidrekord på de senaste 650 000 åren är en mycket liten siffra i relation till jordens ålder på 4 600 000 000 år. Det motsvarar alltså 0,014 % av jordens liv.
För att sätta detta matematiska förhållande i perspektiv kan jag ta ett par exempel. Jag är 7 989 dagar gammal. 0,014 % av mitt liv är således lite mer än precis en dag, motsvarande 26,8 timmar. För en 105 år gammal person motsvarar det 134 timmar.
När man uppskattar att koldioxidhalten i atmostfären är högre än på 650 000 år är det således samma sak som att en 105-åring säger att den inte har varit på en så lång promenad på fem och en halv dag.
Simon Hedlin Larsson
Kategorier: Allmänt
Taggad: klimat, klimatfrågan, klimattoppmötet, koldioxid, koldioxidhalten, växthuseffekten, växthusgaser
Ryanair får ständigt kritik och anklagas för att lura sina passagerare (se 1, 2, 3). Men varför flyga med Ryanair då? Det är ju ingen som är tvingad till det. Det är få rutter som Ryanair helt har monopol på, och det går alltid att ta sig fram till slutdestinationen genom att mellanlanda någonstans på vägen. Om nu Ryanair är så hemskt – byt flygbolag!
Svenska Dagbladet skriver att ”[b]olaget toppar konsumentombudsmannens (KO) lista över klagomål från flygresenärer som anser sig illa behandlade.”
Detta säger förmodligen inte särskilt mycket, utan det lär snarare handla om att resenärer förväntar sig samma service när de reser med Ryanair som de är vana vid när de åker med SAS eller Lufthansa. Det är ju självklart att varje väska kostar att checka in, att maten ombord är svindyr, att biljetten inte går att boka om, att ersättningen för inställda avgångar inte är mer än biljettpriset och att det finns straffavgifter på i princip allting – hur skulle de annars gå med vinst när deras biljetter i många fall kostar en tiondel eller så av priset på en reguljär biljett?
Man får vad man betalar för helt enkelt, och vill man ha bättre service får man punga ut med mer pengar. Själv drar jag mig inte för att flyga med Ryanair. Så länge man vet vad man får för pengarna är det inga problem. Och tar man dessutom hänsyn till följande saker blir man varken straffad med extraavgifter eller irriterad över bristande information:
- Att checka in en väska kostar 15 pund för 15 kg. Att checka in två väskor kostar 50 pund för 30 kg. Varje kilos övervikt kostar dessutom 15 pund i straffavgift, om jag inte missminner mig. Checka alltså helst inte in någon väska alls.
- Incheckning sker via Internet. Biljetten skall skrivas ut och visas upp vid incheckning och ombordstigning. Om det inte finns någon automat på flygplatsen där man kan checka in och få sin biljett utskriven kostar det nämligen 25 pund eller så att få den utskriven vid disken eftersom Ryanair har slutat att erbjuda manuell incheckningsservice.
- Det är max ett handbagage som får väga max 10 kg och max vara av dimensionerna 55 cm x 40 cm x 20 cm. På vissa flygplatser både mäter och väger de bagage. Även handväskor, kameraväskor OCH sådant som köpts i taxfreebutiker räknas som handbagage. Ibland är man tvungen att stoppa ner allt detta i en väska. Vad man dock kan göra, framförallt om man har handlat något dyrt i taxfreen, är att ha jackan över armen och ha påsen med taxfreevarorna under jackan när man ska visa upp biljetten vid gaten. Sedan är det bara att lägga påsen i hatthyllan när man bordat planet.
- Allting ombord säljs till fantasipriset, och tipset för längre resor är därför att handla matsäck på flygplatsen. Köp dock inga drycker före säkerhetskontrollen eftersom allt som liknar flaskor i röntgen vanligtvis åker i soptunnan direkt.
- De bästa platserna på flygplanet finns i mitten där de fyra nödutgångarna är. Där får man visserligen inte ha handbagaget under stolen framför vid start och landning, men benutrymmet är väsentligt större än vid vanliga sittplatser. Vill man gardera sig för att hinna först till dessa platser bör man köpa ”prioriterad ombordsstigning” för motsvarande 4 pund.
- Kan också tillägga att det inte finns någon anledning till att bli arg på vare sig personalen på flygplatsen eller besättningen ombord – de tjänar förmodligen mindre pengar än vad du gör och har inget att säga till om vad gäller vare sig straffavgifter eller ersättningar för inställda avgångar.
Trevlig resa!
Simon Hedlin Larsson
Kategorier: Allmänt
Taggad: flygplan, flygplats, flygresa, konsumentombudsmannen, Michael O'Leary, Ryanair, tips
Håkan Edman, grundskolechef i Stockholms stad, säger till Dagens Nyheter att ”läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat, långt viktigare än lokaler, läromedel och skolans ekonomiska resurser”.
Ja, det är ju knappast en revolutionerande upptäckt att läraren spelar en avgörande roll för undervisningen. Fast det verkar ibland som om man underskattar vikten av bra lärare, och framförallt vad som egentligen kännetecknar en sådan.
För medan Metta Fjelkner vill ha högre lärartäthet och Folkpartiet vill ha tester och lärarlegitimation – vad är det egentligen som spelar roll för eleverna och för undervisningen?
Min bästa mattelärare, för att ta ett exempel, var inte utbildad lärare, utan bara ett geni som hade byggt en fungerande stjärnkikare vid tolv års ålder, var med i Mensa och lärde sig spela låtar på gitarr genom att lyssna på dem en gång. Som pedagog hade han den där speciella förmågan att inspirera elever till att studera och bli intresserade av ämnet han undervisade – vilket jag anser är en lärares kanske viktigaste uppgift.
När jag tänker efter har förresten ingen av mina bästa lärare varit utbildade lärare, utan istället haft andra kompetenser och erfarenheter. Det som kännetecknat dem är att de har alla varit riktigt intresserade av det ämne som de har undervisat i, vilket de också har lyckats förmedla väl till eleverna.
Därför tror jag ganska lite på att skapa tester för lärare, hitta på legitimationer och på andra sätt göra läraryrket ännu mindre attraktivt – vilket dessutom stänger ute de som inte har gått lärarutbildningen. Samma sak gäller lärarfackens krav på ökad lärarkvantitet – själv är jag mer inställd på ökad lärarkvalitet. Och jag ger inte heller mycket för föräldrars krav på renoverade klassrum, eller elevernas önskan om nya datorer.
Istället vill jag satsa tid och resurser på att lärarna ska känna sig mer uppskattade och på att fler ska vilja bli lärare. Det sker genom större skolklasser, minskat slöseri av skolornas resurser på lokaler, material och annat trams, mer makt åt rektorerna, en mer flexibel arbetsmarknad så att inkompetenta lärare som inte gör sitt jobb blir sparkade, och slutligen en rejäl höjning av lärarlönerna.
Simon Hedlin Larsson
Rekommenderar för övrigt OECD:s Education at a Glance 2009 samt Skolverkets Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Kategorier: Allmänt
Taggad: Folkpartiet, Håkan Edman, klasstorlek, lärare, lärarlöner, lärarlegimitation, lärarutbildning, läraryrket, Metta Fjelkner
Som jag konstaterade igår växer sympatierna för Miljöpartiet. De framstår som ett ungt och modernt parti, och deras framfart tros bero till stor del på väljarflykt från Socialdemokraterna – som nu tryggt kan rösta på MP och ändå få samma regering. Troligtvis lär även en del centerpartister vandra till Miljöpartiet nu när det finns risk att Centerpartiet tappar en del av sin miljprofil.
I en opinionsundersökning gjord av Aftonbladet och United Minds får Socialdemokraterna faktiskt under 30 procent (1, 2):
- M: 27,4 % (+0,8)
- FP: 6,8 % (+0,9)
- C: 4,4 % (-0,2)
- KD: 3,7 % (-0,5)
- MP: 10,4 % (+1,8)
- S: 29,7 % (-4,0)
- V: 6,9 % (+1,2)
- SD: 5,7 % (-0,3)
- PP: 2,5 % (+0,4)
- Övriga: 2,5 % (+-0)
Och med Socialdemokraternas mer liberala och miljöintresserade väljare går till Miljöpartiet, verkar det också som om väljarna på andra sidan skalan går till Vänsterpartiet. Nu är detta bara en av många opinionsundersökningar – och är det någonting historien har lärt oss är det att inte lägga för mycket vikt vid opinionsundersökningar – men det är ändå ganska intressant att försöka analysera eventuella förändringar i väljarsympatier.
Dock ska man komma ihåg att ett eventuellt ras för Socialdemokraterna inte betyder lika mycket som det gjorde på minoritetsregeringarnas tid. Nu är en röst på S och en röst på MP båda en röst på Mona Sahlin som statsminister. Samtidigt spelar det en avgörande roll för regeringssammansättningen, och för två partier som man kan säga har varit i ständig opposition, innebär fler röster på V och på MP att Sverige får vad Göran Persson förmodligen skulle kalla ”en mycket oerfaren regeringen”.
Simon Hedlin Larsson
Kategorier: Allmänt
Taggad: Aftonbladet, Centerpartiet, Miljöpartiet, Mona Sahlin, opinionsundersökning, Socialdemokraterna, United Minds, Vänsterpartiet