Jan Björklund har meddelat att Folkpartiet tänker ta debatten med Sverigedemokraterna (1, 2, 3, 4, 5). Så länge det sker på sakligt vis är detta ett positivt besked. Jag hoppas därför att tid och fokus inte läggs på anklagelser om främlingsfientlighet och rasistiska rötter, utan istället kommer att ägnas åt arbetsmarknadspolitik, energi, integration, äldreomsorg och skatter.
Det är också viktigt att tänka på när invandringen och integrationen dyker upp – för det kommer de garanterat att göra – att det främst handlar om hur man ska optimera resultaten från invandringen, och hur vi ska gå tillväga för att göra detta. Utlandsfödda som bosätter sig i Sverige ska lära sig språk och lagar – och det är samma princip även för infödingar i det här landet.
Däremot är det populistiskt trams att tjata om svenska värderingar och normer. Detta blir dessutom extra farligt om det kombineras ihop med Folkpartiets partistyrelses förslag om en obligatorisk medborgarskapskurs för alla som vill söka svenskt medborgarskap. Resultatet blir i sådana fall att politiker sitter och hittar på värderingar på godtyckligt vis som ska läras ut till alla immigranter. När detta sker i diktaturer brukar det kallas politisk propaganda, och jag hoppas verkligen det inte blir en verklighet i Sverige.
Ett sådant resonemang skulle för övrigt innebär att det också finns osvenska beteenden, och tycker ni ärligt att vi svenskar är så speciella? Menar ni på fullt allvar att det i världen finns 200 specifika samlingar av beteenden som är möjliga att skilja åt och dessutom inte bör beblandas? Komigen.
Nej, fokus ska vara på språk, lagar och regler. I Sverige ska man tala svenska, och man måste följa de lagar och regler som finns. Men ingen ska behöva tvingas till att lära sig att svära med könsord, använda gud och satan i vardagliga konversationer, eller att man ska stå upp i bussen hellre än att sätta sig bredvid någon man inte känner.
Hoppas majoriteten av Folkpartiet tycker så också.
Simon Hedlin Larsson
Kategorier: Allmänt
Taggad: Folkpartiet, immigration, infödingar, integration, invandring, Jan Björklund, Jimmie Åkesson, landsmöte, medborgarskap, normer, populism, svenskt, Sverigedemokraterna, utlandsfödda, värderingar
Folkpartiets landsmöte är i full gång och det blev en timlång debatt om lagen om anställningsskydd (LAS) och specifikt dess turordningsregler. Slutet blev lyckligt för partistyrelsen vars linje segrade i samtliga motioner som berörde LAS (se: 1, 2, 3, 4, 5, 6).
Detta resulterade i att Folkpartiet nu är för mindre förändringar av LAS, men att de tappra partister som gick upp i talarstolen och förespråkade mer radikala förändringar får gå på lunch och bita i det sura äpplet. Efter flera timmar av debatt kan denna fråga låta lite märklig, men spelar turordningsreglerna egentligen någon större roll?
Personligen tycker jag inte det. Visst, frågar man företag som har 11-30 anställda har de säkert inget emot att få tillåtelse att göra undantag från LAS. Men är det småföretagens viktigaste stridsfråga? Det har jag svårt att tro. I politiska sammanhang, där allt egentligen är kompromisser, är det viktigare än någon annanstans att välja sina strider. För oss som förespråkar en mer flexibel arbetsmarknad där färre vantrivs på sina jobb, fler vågar förverkliga sina drömmar och där företag i större utsträckning vågar anställa var detta inte en sådan strid.
Svenska företag vill ha en allmän förbättring av arbetsmarknadspolitiken där antalet lagar och regler minskar drastistisk och där byråkratiskt pappersarbete kan ersättas av innovativt företagande. I och med att LAS har blivit en så pass principiellt viktigt fråga för de som värnar om den svenska modellen är detta därför en onödig fråga att lägga för mycket tid på.
I mina ögon är det mycket bättre att försöka driva frågor som rör exempelvis 3:12-reglerna, dubbelbeskattningen av aktier och det krångliga regelverk som utsätter framförallt gasellföretagen som med 5-7 anställda vill växa, men stöter på juridisk patrull och tvingas förpassas till lagar som skapades för och är anpassade till statliga storföretag. I dessa frågor är det mycket lättare att få opinionen med sig, och för företagen gör det förmodligen till och med större nytta än justeringar av turordningsreglerna.
Simon Hedlin Larsson
Kategorier: Allmänt
Taggad: arbetsmarknads, arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt, Folkpartiet, gasellföretag, LAS, småföretag, turordningsregler
Lars Johansson (s) skriver på SvD Brännpunkt om avdragsrätt för donationer till välgörande ändamål, och inte helt oväntat är han emot ett införande av en sådan:
”Offentlig finansiering styrs på demokratisk väg, ökad privat finansiering öppnar för starka givares påverkan. Jag är positiv till en vital ideell sektor men vill samtidigt inte försvaga den gemensamma sektorn.”
”Vi socialdemokrater vill inte att den svenska välfärdsstaten ska rustas ned och dess tjänster ersättas av verksamheter som vilar på gåvor. Vi vill att staten och det offentliga ska ha ett starkt inflytande över en stor del av forskningsfinansieringen.”
Men testa att byta ut ett par ord i dessa två meningar, och vips så ser man vad Johansson egentligen menar:
”Offentlig finansiering styrs på forcerad väg, ökad privat finansiering öppnar för ökad frihet. Jag är positiv till en vital ideell sektor men vill samtidigt inte försvaga den framtvingade sektorn.”
”Vi socialdemokrater vill inte att den svenska tvångsstaten ska rustas ned och dess tjänster ersättas av verksamheter som vilar på valfrihet. Vi vill att den politiska eliten och det som alla tvingas bidra till ska ha ett starkt inflytande över en stor del av forskningsfinansieringen.”
Simon Hedlin Larsson
Kategorier: Allmänt
Taggad: avdragsrätt, donationer, frihet, gåvor, Lars Johansson, politisk elit, valfrihet, välfärd, välfärdsstaten, välgörande ändamål
Bloglovin
